Vi var alltså och kollade med Jenny och Fia på "Hypnotisören" med Mikael Persbrandt och Tobias Zilliacus i huvudrollen. Filmen var riktigt bra, men den var dåligare än vad jag hade trott / hört. Men inte så dålig, att det inte lönar sig att se den. Jag rekommenderar den för alla :) Tobias Zilliacus har faktiskt otroligt vackra klarblåa ögon, märkte jag. Och roligt att det faktiskt fanns med en finlandssvensk i en svensk film.
Just nu håller jag dessutom på att läsa en bok, som heter "Mamma, pappa, barn", skriven av Carin Gerhardsen. Jag har hittills tyckt om hennes böcker, men den här boken tycker jag inte så mycket om. Den handlar mycket om Finland och dessutom om min arbetsplats, Viking Line. Det är alltså en kriminaldeckare, som handlar alltså om en flicka som mördas på Amorella och därmed kopplas finska polisen in i fallet och den svenska polisen har mycket samarbete med dem. Men jag märkte att författaren inte har gjort tillräckligt med research-arbete. Något som inte en vanlig läsare märker av, men som en finländare, finlandssvensk och resesäljare på Viking Line märker av.
För det första skulle författaren kunnat ha tagit hur lätt som helst reda på åldersgränsen på Viking Line och Amorellas tidtabeller, för dessa var fel i boken. Det är inte viktigt i en kriminaldeckare, men det stör mig ändå.
Det var många "fel" i boken, men några är till exempel "han pratade nästan perfekt svenska, så man kunde inte avgöra om han var finlandssvensk, eller om han var en finne, som kunde bara bra svenska" och sedan pratade en svensk polis med en rättsläkare i Åbo och rättsläkaren sa till den svenska polisen att han skulle ringa till finnarna för att få veta mera. Rättsläkaren menade den finska polisen med ordet "finnarna". Men vem säger sånt om sitt eget folk, alltså jag menar, varför sa han inte då "finska polisen". Låter ju helt fel om man typ säger det på finska "soita suomalaisille" och "soita Suomen poliisille". Där är ju en helt klar skillnad vad meningens betydelse är. Okej, nu analyserar jag för mycket. Men såndärna fel stör mig..
Skärgårdsbo, bosatt i en stad, studerande och arbetstagare med ett socialt liv är inte alltid lätt kombination, men det går utmärkt om man vill det. Och jag vill det!
Jag är en tjej, eller ja rättare sagt en kvinna på 26 år. Jag bor i Åbo i Finland. 100 % finlandssvensk. Jag är med andra ord en stolt ägare till en Helly Hansen - jacka. Just nu jobbar jag heltid med kundbetjäning.. Jag älskar att ha ett socialt liv och såklart, gå på gymmet. Gymmet har under det senaste året blivit en livlina för mig. Om jag inte går på gymmet på ett par dagar, blir jag galen. Så kom inte nära mig om jag inte har gått på gymmet på länge!
Eftersom jag är uppvuxen i skärgården, på en ö vid namn Rosala, är även det en viktigt del av mitt liv. Ingen får prata ont om Rosala!!
Den här bloggen handlar alltså om allt mellan himmel och jord, som berör mitt liv. Hoppas ni tycker om det ni läser i den här bloggen.
Jag är en tjej, eller ja rättare sagt en kvinna på 26 år. Jag bor i Åbo i Finland. 100 % finlandssvensk. Jag är med andra ord en stolt ägare till en Helly Hansen - jacka. Just nu jobbar jag heltid med kundbetjäning.. Jag älskar att ha ett socialt liv och såklart, gå på gymmet. Gymmet har under det senaste året blivit en livlina för mig. Om jag inte går på gymmet på ett par dagar, blir jag galen. Så kom inte nära mig om jag inte har gått på gymmet på länge!
Eftersom jag är uppvuxen i skärgården, på en ö vid namn Rosala, är även det en viktigt del av mitt liv. Ingen får prata ont om Rosala!!
Den här bloggen handlar alltså om allt mellan himmel och jord, som berör mitt liv. Hoppas ni tycker om det ni läser i den här bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar