Ojojoj så länge sen jag skrev ett blogginlägg senast! Och mycket har hänt under tiden. Senaste inlägget handlade om min tandoperation och ja, det blev ju en hel del komplikationer efter den. Det visade sig att jag fick en spricka genom hela nedre käken. Detta visade sig dock 2 månader efter operationen. Tur i oturen så var sprickan lodrät och inte vågrät. Om den skulle ha varit vågrät skulle jag ha varit tvungen att fara på en omedelbar käkoperation. Men eftersom den var lodrät så fanns det en möjlighet att den kan läka av sig själv. Idag hade jag efterkontroll. Sprickan, ja han var kvar han men han blivit en aning mindre, så nästa efterkontroll är om en månad igen. Enligt tandläkaren läker den ovanligt långsamt... Och jag som hade köpt hårt godis på båten igår bara för att jag trodde att jag skulle få OK av tandläkaren att äta hårda saker igen, men så blev det inte denna gång heller.
Jag har nu varit på en liten resa till Stockholm. Roligt var det och imorse kom jag hem, Igår kom jag till terminalen ganska tidigt och där var två utländska män, en av dem var i fyllan och skulle nödvändigtvis prata med mig. Efter en stund konstaterade han att jag bara var överflödig och kaxig, då jag inte ville prata med honom, Mittiallt började han krama mig och slicka mig på halsen. Jag höll på att få en hemsk panik, men ville inte bli någon galning där och skapa scen så jag knuffade bort honom.
Imorse hade jag 1 timme tid på mig att äta frukost innan båten tog i land. Och oj vad jag skulle njuta av den timmen, innan den stressiga dagen sätter igång. När jag kommer till frukosten står 3 vaktmän och pratar med henne i kassan. Det visar sig vara en man som är helt crazy i matsalen så de går och kastar ut honom. Helt galen var han då också. Jag går och tar mat och sätter mig där det finns plats. Efter att jag började äta så töms matsalen så småningom och det blir lugnare. Då hade jag ca en halvtimme kvar att njuta. Och oj så skönt att njuta av morgonen då jag var übertrött. Då kommer en man och sätter ner två mjölkglas mittemot mig, på andra sidan bordet. Av alla lediga bord, så sätter sig mannen i mitt bord, precis mitt emot mig och oj vad jag blev störd på mannen. Då kollar jag upp på honom. Det är den galna mannen! Vaktmännen hade släppt honom och han hade fått fortsätta sitt frukost-ätande. Då började han igen. Med hög röst började han förklara för mig vad som hänt. Alla vänder sig om och stirrar på oss. Han var galen på japaner. Och båtföretaget vill inte längre ha finska kunder. De vill ha japanska. Båtföretaget vet minsann inte hur de ska sköta om sina kunder och inte heller hur de ska sköta prissättningen osv... Av alla som satt i matsalen valde han mig att berätta detta för. Och alla stirrade på oss. Morgontrött var jag men jag försökte försiktigt förklara snällt för honom men han lyssnade inte, utan fortsatte sin story. Dit for min sista "lugna" halvtimme innan stressen.
Efter att ha stressat till tandläkaren och hos honom så stressar jag till jobb. Hinner inte jobba länge innan min telefon ringer. Okänt nummer, så jag svarar inte, har inte tid. Så kommer det ett meddeladen "Hej, ring mig så fort som möjligt. Du har troligtvis vattenläckage i din lägenhet. H. Disponenten" Jag går i panik och ringer henne direkt. Jag har ju inte varit hemma på 3 dagar, så jag vet ingenting om ingenting. Hon frågar om de får gå in i min lägenhet och så ringer hon mig när de vet mer. Gissa om jag kunde koncentrera mig på arbetet efter det? Hon kontaktade mig ganska snart och berättade att WC-knappen hade fastnat "nere" och att det inte var någon fara, men att det skall repareras.
Så kort men koncist, jag har inte haft något bra dygn, men jag vet att många har det mycket värre än mig. Att få veta att ens kompis, som inte är mycket äldre än mig har fått cancer, får dessa bekymmer som jag har nu har berättat om att bli minimala. Alla mina tankar har riktats till henne efter det.
Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på lite mindre händelsefyllt kommande dygn.
