Nu sitter jag på jobb och jag är så himla trött! Jag skulle vara mycket piggare ifall det skulle ringa kunder åt en, men tydligen vill alla sova nu på nyårsmorgonen... Så jag surfar på internet och kollar på Facebook. Och vet ni vad? Jag märkte att jag har blivit godkänd i företagsjuridiken! Jess! Och dessutom har jag fått studiepoäng för kursen, superbra!! :)
Vet ni vad jag på senaste tiden har märkt? Att många av mina (kill)kompisar har "blivit pappa mot sin vilja". Alltså deras flickvänner vill ha barn, men killarna vill inte. Då slutar flickvännerna att äta p-piller, utan att berätta det åt sina pojkvänner och så får de sitt barn. Och killarna kan inte göra något åt det, eftersom de inte visste att de hade slutat med p-pillerna. Det här tycker jag att är någonting väldigt fräckt gjort av flickvännerna. Om man slutar äta p-piller, ska man absolut berätta det åt sin pojkvän. Om man efter det blir gravid, har man åtminstone berättat det åt sin partner och han vet vad som kan hända.
En av mina killkompisar, som har blivit pappa nyligen (mot sin vilja), har nu tydligen gjort slut med sin flickvän - stackars barn, som måste leva med skilda föräldrar hela livet.. Och den andra som har nyligen blivit pappa, så har blivit kallad för att vara dålig pappa, för att han far ut med sina kompisar på helgerna och lämnar flickvännen med barnet ensamma hemma. Okej, om man är förälder måste man kunna ta sitt ansvar och kanske stanna hemma de flesta helgerna - det håller jag med om. Men om nu den här flickvännen hade själv bestämt att hon tänker skaffa barn och slutar äta p-piller utan att berätta det åt sin partner (som absolut inte vill bli förälder ännu), så tycker jag att hon måste inse att det kan vara så att hon måste själv ta hand om barnet, för han vill ju inte ha barn. Så vad har hon att klaga på då? Det var hon som ville det.
För att skaffa barn, tycker jag att båda föräldrarna skall vara med på det. Det är inget man kan göra på egen hand, utan att berätta för sin partner - om man inte har blivit våldtagen eller haft one-night-stand och efter det blivit gravid.
Skärgårdsbo, bosatt i en stad, studerande och arbetstagare med ett socialt liv är inte alltid lätt kombination, men det går utmärkt om man vill det. Och jag vill det!
Jag är en tjej, eller ja rättare sagt en kvinna på 26 år. Jag bor i Åbo i Finland. 100 % finlandssvensk. Jag är med andra ord en stolt ägare till en Helly Hansen - jacka. Just nu jobbar jag heltid med kundbetjäning.. Jag älskar att ha ett socialt liv och såklart, gå på gymmet. Gymmet har under det senaste året blivit en livlina för mig. Om jag inte går på gymmet på ett par dagar, blir jag galen. Så kom inte nära mig om jag inte har gått på gymmet på länge!
Eftersom jag är uppvuxen i skärgården, på en ö vid namn Rosala, är även det en viktigt del av mitt liv. Ingen får prata ont om Rosala!!
Den här bloggen handlar alltså om allt mellan himmel och jord, som berör mitt liv. Hoppas ni tycker om det ni läser i den här bloggen.
Jag är en tjej, eller ja rättare sagt en kvinna på 26 år. Jag bor i Åbo i Finland. 100 % finlandssvensk. Jag är med andra ord en stolt ägare till en Helly Hansen - jacka. Just nu jobbar jag heltid med kundbetjäning.. Jag älskar att ha ett socialt liv och såklart, gå på gymmet. Gymmet har under det senaste året blivit en livlina för mig. Om jag inte går på gymmet på ett par dagar, blir jag galen. Så kom inte nära mig om jag inte har gått på gymmet på länge!
Eftersom jag är uppvuxen i skärgården, på en ö vid namn Rosala, är även det en viktigt del av mitt liv. Ingen får prata ont om Rosala!!
Den här bloggen handlar alltså om allt mellan himmel och jord, som berör mitt liv. Hoppas ni tycker om det ni läser i den här bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar